www.sprattagg.se

Just nu befinner jag mig i ett sammanbrott. Sammanbrottet utlöstes av en viss bög i min nära omgivning men innefattar även vissa familjemedlemmar och arbetskamrater. Anledningen är att man inte lyssnar på andra utan väljer ut de bitar som passar, man säger inte bu eller bä och man "glömmer" bort, ibland till och med ljuger. Det började med att jag klippte bögen i söndags:

I - "Ska vi åka till Östhammar imorron?"
P - "Jag vet inte, min kompis Anders kommer kanske..."
I - "Jaha, men kan inte du höra av dig till mig imorron om det då?"
P - "Jo det kan jag..."

Inte ett ljud på hela dagen, trots 4-5 missade samtal från moi. Idag fattade han noll när jag frågade varför han inte hörde av sig. Samma söndag under klippning bestämde vi att han skulle följa med till Uppsala och shoppa kläder, smink & dator nästkommande onsdag. Just onsdag passade bra eftersom jag slutade tidigt då, 12.3o. Idag msn:ade jag:

I - "Jag kommer och hämtar upp dig imorron runt halv ett ... "
P - "Varför?"
I - "Vi ska ju åka till Uppsala..."
P - "Nej det går inte, jag ska sova till tidigast tre..."

...och där sjönk mitt hjärta ner i magsäcken och började frätas upp av magsyran. Nu är jag skitförbannad, för jag hade en vision, och less. Msn:ade Fanny och frågade om hon ville följa med, om inte så åker jag själv. Tamejfan, så åker jag själv.


FOTNOT: Philiph och jag har en mycket fragil relation, i känsliga skeden är den hur bräcklig som helst och i andra är den tuggummirosa med strössel och såpbubblor. *Julpynt och trädgrådstomtar överallt* Just nu är den inne i den fragila delen och vi bör nog inte ses på ett tag. Detta är både han och jag medveten om. Just nu är jag bara väldigt arg, inte enbart p.g.a Philih utan även de ovannämnda. Men det går över, som tur är.