Dagen idag
Dagen idag har varit hemsk. Inte värsta sorten...men en en sjua typ på VAS-skalan. VAS-skalan kör vi stenhårt med här på sjukhuset. "Jag har ont!" säger jag och direkt kommer motfrågan lite småstöddigt "Jaja, hur högt på VAS-skalan?". Man ska alltså gradera sin smärta från ett till tio för att de ska kunna skriva ner det i sina viktiga papper. Men smärttröskeln är ju olika för alla, jag har talat om hur skeptisk jag är men dom frågar mig ändå. Och klottrar i sina papper. Men meducin får jag i alla fall. *nöjd*

Fast idag har jag gråtit väldigt mycket. Det kommer en konstig känsla över mig och så gråter jag. När jag var ut och åt lunch ringde mamma och jag hörde John i bakgrunden, dåvarjag tvungen att lägga på för det började bränna bakom locken. Sen ringde Helene och så grät jag lite med henne. Sen fick jag massage av en sköterska och låg och grät hela tiden. Sen ringde jag till Jonas och grät lite till honom. Sen ringde Jeanette. Då grät jag inte. Förrän John ville prata med mig. "Hej, Ingla! Har du ont?" och då brast det igen. Och nu med. Jag längtar så otroligt efter honom. Och efter att få åka hem.